Dolce vita!

Jag är omringad av tenta-ångest. Folk är stressade, irriterade, trötta och våra kroppar drivs av koffein, nikotin och socker! Vi sitter uppe till nästan tolv på nätterna för att vid åtta gå upp och fortsätta med pluggandet. Tenta-ångesten är som en objuden gäst som kommer och hälsar på några gånger varje termin och river upp hela ens omvärld. En gäst som jag igår lärde mig tycka om! Jag satt ensam kvar på skolan och försökte klämma ut de sista dropparna av motivation och energi som min hjärna kunde prestera, när det slog mig en sak: Tenta-ångesten måste vara en av de finaste sakerna som finns! Det kan låta lite konstigt och du håller säkert inte med mig, men att vara så rädd för att misslyckas och mån om att prestera bra, betyder att vi strävar efter någonting! Att vi har en vilja, ett mål och att vi lägger ner vår kropp och själ i att nå det! I ett samhälle där 1/3 av ungdomarna är arbetslösa och knappt har motivation att ta sig ur lägenheten känns det helt underbart att fyllas med en motivation som sträcker sig ända ut i fingerspetsarna!

Kan vara så att mina kognitiva funktioner har påverkats av all sömnbrist men jag upplever att vara omringad av denna ångest och alla motiverade människor får mig att känna mig stark och levande! Som att mitt liv är påväg åt rätt håll och som att vi kan klara av precis vad vi vill!!