Jajemän jag bloggar igen... var ett tag sen som vanligt! Jag skriver nog mest för att jag behöver ventilera och för att jag är arg och frusterad! Arg för att ännu en gång ligger jag och inte kan somna och ångesten hoppar i mitt bröst. Frustrerad över att jag är så matt. Hela min själ skriker efter sömn och hjärnan hänger inte med. De executiva funktionerna känns som bortblåsta och det är bara lillhjärnan som orkas drivas runt av den lilla energi som finns kvar. Varför måste alltid min kropp och själ vara osams? När den ena vill och börjar må bra sätter den andra krokben i processen och allt kollapsar. Jag vill att de ska omfamna varandra och på något sätt bli yin och yang och vi kan tillsammans må bättre (1+1=3). Istället har jag hamnat mitt i ett slagfält där allt bara känns kaos..men ändå tomt..svårt att förklara.
Gulliga mamma har i ett desperat försök gjort allt hon kunnat för att jag ska kunna somna inatt! Hon har tvingat i mig riktigt bra hemlagad mat, kört ut mig på en löprunda och avslutade kvällen med bubbelbad och ansiktsmask.
Snälla kroppen, give me a break och bara somna, du brukade ju älska det!!
Found you! ;) pyss, E
SvaraRadera